Att drömma att du döljer ett mord, gömmer ett lik eller ljuger om vad som hänt, lägger till ett lager ovanpå det som redan skett i drömmen: hemlighållandet. Det gör den här varianten annorlunda än att bara döda eller bevittna. Fokus i drömmen ligger sällan på själva våldet utan på ansträngningen att inte bli avslöjad, rädslan för att någon ska se, och den tunga känslan av att bära på något ensam. Det brukar peka mot skam snarare än skuld. Skam handlar om att inte vilja bli sedd som den du fruktar att du är, medan skuld handlar om en specifik handling. Drömmen kommer ofta när du bär på något du inte pratat med någon om: ett beslut du skäms för, en känsla du inte vill erkänna, eller en sida av dig själv du håller borta från andra. Det du döljer i drömmen behöver inte alls vara lika allvarligt som mordet symboliserar. Bilden är stark för att skammen ska kännas verklig, inte för att det du bär på faktiskt är brottsligt eller farligt. Fråga dig vad du undviker att säga högt för någon just nu, i en relation, på jobbet eller för dig själv. Det brukar vara närmare svaret än man tror. Om drömmen väcker stark ångest som sitter kvar under dagen, eller om den upprepas i flera veckor, kan det hjälpa att prata med någon om vad du faktiskt bär på.
Drömma om du döljer ett mord
En variant av drömmen om mord
Andra varianter av drömmen
- Du dödar någon i drömmenDu är den som dödar i drömmen, med egna händer eller ett vapen. Handlar nästan alltid om att göra slut på något, en relation eller en fas, inte om vad du egentligen vill.
- Du bevittnar ett mordDu ser någon annan bli mördad i drömmen utan att kunna ingripa. Handlar oftast om hjälplöshet inför en konflikt eller förändring du inte kan påverka.
- Du blir mördad i drömmenDu är den som dör, mördad av en okänd eller någon du känner. En av de vanligaste hotdrömmarna, och sällan ett tecken på verklig fara.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →