Olika sorters drömmar, och vad de betyder

Vad betyder drömmar egentligen?

Frågan vad drömmar betyder har två svar, och de blandas ofta ihop. Det ena handlar om vad drömmandet är till för, alltså varför hjärnan alls gör det här varje natt. Det andra handlar om vad just din dröm i natt hade med ditt liv att göra. Det första är en forskningsfråga, det andra är en fråga om dig. Sajten håller isär dem, och det är värt att göra det även när du tolkar på egen hand.

Den förklaring som har bredast stöd kallas kontinuitetshypotesen. Domhoff sammanfattar den i sin genomgång från 2003: drömmar handlar i huvudsak om det du redan är upptagen av när du är vaken. Personerna i dina drömmar är de du har omkring dig. Bekymren i drömmen är dina bekymmer. Drömmen hittar sällan på något helt nytt, den arbetar med det material som finns.

Det säger också något om vad drömmar betyder rent praktiskt. Om innehållet är en fortsättning på vaket liv blir drömmen mer av en spegel än ett meddelande. Den visar vad som tar plats hos dig, ofta tydligare än vad du själv skulle svara om någon frågade. Det är därför frågan vad betyder drömmar sällan har ett svar som gäller alla, och nästan alltid ett svar som gäller dig.

Innehållet är ändå inte slumpmässigt över befolkningen. När Hall och Van de Castle byggde sitt kodningssystem för drömrapporter på sextiotalet blev det tydligt att vissa inslag återkommer hos nästan alla: att bli förföljd, att falla, att komma för sent, att stå oförberedd inför något. Schredl (2010) beskriver hur sådana innehållsanalyser görs, och också varför de måste tolkas försiktigt. Det vi mäter är ju inte drömmen utan minnet av den, ofta antecknat i halvvaket tillstånd.

Att samma bilder återkommer hos många betyder inte att de betyder samma sak för alla. Tolkningar av enskilda symboler bör läsas som vanliga tolkningar, alltså som det de flesta brukar knyta an till, inte som fakta om vad din dröm handlade om. Vi har samlat den ingången i symbolkatalogen med vanliga drömsymboler, och själva arbetssättet i vår metod för att tyda drömmar i fem steg.

En sak är värd att säga rakt ut. Drömmar förutsäger inte framtiden. Att en dröm ibland tycks slå in beror på att vi drömmer mycket, minns selektivt och märker träffarna men inte missarna. Det finns ingen del av drömforskningen som ger stöd för spådom, och du behöver inte oroa dig för en dröm för att den var otäck.

Vilka typer av drömmar finns det?

Drömmar delas oftast in efter hur de upplevs och vad de gör med sömnen, inte efter vad de handlar om. Det ger en handfull tydliga typer, och de flesta känner igen sig i flera av dem. Här är de vanligaste, var och en med en egen genomgång.

Vid sidan av de här finns tillstånd som gränsar till drömmandet utan att riktigt vara drömmar. Sömnparalys är det tydligaste: du vaknar med kroppen kvar i REM-sömnens muskelavstängning, är vaken nog att förstå var du är men kan inte röra dig, och upplever ofta tryck över bröstet eller en närvaro i rummet. Det är obehagligt och helt ofarligt. Nattskräck är ett annat gränsfall, vanligast hos barn, där personen ser skräckslagen ut men inte minns något efteråt.

Sedan finns de vanliga vardagsdrömmarna, som är de allra flesta. De är varken otäcka nog att väcka eller märkvärdiga nog att bli ihågkomna, och de försvinner innan du hunnit sätta fötterna i golvet. Att de aldrig kommer upp i något samtal säger inget om hur vanliga de är.

Varför drömmer man konstiga drömmar varje natt?

Konstiga drömmar är normalfallet, inte undantaget. Under REM-sömnen arbetar de delar av hjärnan som håller ordning på tid, sammanhang och rimlighet med kraftigt nedskruvad kapacitet, medan bild- och känslodelarna går för fullt. Resultatet blir berättelser som byter plats mitt i meningen och där döda släktingar sitter i din gamla klassrumsbänk, utan att du reagerar på det medan det pågår.

Konstigheten är alltså inte ett tecken på att något är fel. Den är en följd av hur materialet sätts ihop. Hjärnan plockar fragment ur olika minnen och lägger dem bredvid varandra, och eftersom kontrollinstansen sover finns det ingen som invänder. Det förklarar varför drömmar nästan alltid låter orimliga när du berättar dem på morgonen och ändå kändes fullständigt logiska i natt.

Att det känns som att drömmarna kommer varje natt just nu handlar oftare om minnet än om drömmandet. Du drömmer varje natt oavsett. Det som varierar är hur många gånger du vaknar nära en REM-period, och därmed hur mycket du får med dig. Sömn som bryts ofta ger fler sådana uppvaknanden, och upplevs inifrån som fler och intensivare drömmar.

Det finns några återkommande orsaker till att drömmarna skruvas upp under en period:

• Stress och olöst oro. Enligt Nielsen och Levins modell arbetar REM-sömnen av dagens känslomässiga rester. När belastningen är hög syns det i drömmarna.
• För lite sömn. Korta nätter ger tätare och längre REM-perioder när du väl sover ut, vilket ger mer drömmande att minnas.
• Alkohol på kvällen. REM-sömnen dämpas först och kommer tillbaka med extra kraft mot morgonen.
• Läkemedel som sätts in eller trappas ut. Drömförändringar är en känd effekt av flera vanliga preparat. Ändra aldrig en dos på egen hand, ta upp tidssambandet med din läkare.
• Feber och sjukdom. Ger korta perioder av förvirrade drömmar som lägger sig när febern gör det.
• Sena intryck. Drömmen arbetar med det färskaste materialet den har, och den sista halvtimmen före sömnen väger tungt.

Att så många av de konstiga drömmarna dessutom handlar om hot har fått en egen förklaring. Revonsuo föreslog år 2000 att drömmandet fungerar som en säker övningsbana för fara: att gång på gång repetera flykt och undvikande utan verklig risk skulle ha varit en fördel. Teorin är omdiskuterad, men den ger en rimlig bakgrund till varför just jakt, fall och katastrof är så vanliga inslag.

Om drömmarna väcker dig natt efter natt under längre tid, gör dig så trött att dagarna inte fungerar, eller får dig att skjuta upp sänggåendet för att slippa somna, är det värt att ta upp med vården. Prata med vården via 1177. Det är sömnen som är frågan då, inte drömmens innehåll.

Vad gör du med en dröm du inte förstår?

Börja med att skriva ner den innan du gör något annat. Drömminnet är kortlivat, och en dröm som inte fästs på papper eller i telefonen inom någon minut är oftast borta. Tre rader räcker: vad som hände, vilka som var med och hur det kändes. Utan den anteckningen har du inget att tyda, bara ett intryck.

Sätt sedan känslan före handlingen. Det är den vanligaste vändningen som gör att en obegriplig dröm plötsligt går att placera. Handlingen kan vara hur orimlig som helst, men känslan är i regel densamma som du burit på de senaste dagarna: att inte räcka till, att bli genomskådad, att tappa greppet, att sakna någon. Fråga dig var i vaket liv du känt exakt så den senaste veckan.

Först därefter är det meningsfullt att slå upp symbolerna. Använd dem som förslag, inte som facit. En symbolsida beskriver vad de flesta brukar knyta an till en viss bild, och ditt jobb är att pröva om det stämmer för dig eller inte. När det inte stämmer är det din version som gäller.

Om du vill göra det här ordentligt finns hela arbetsgången, inklusive de fyra tolkningsskolorna och vad forskningen faktiskt säger, i guiden till drömtydning steg för steg. Vill du i stället börja i en enskild bild, som tänder, ormar eller att falla, hittar du de vanligaste uppslagen i katalogen över vad det betyder att drömma om olika saker.

Och för de drömmar som ändå inte går att placera: låt dem vara. Alla drömmar betyder inte något. En del är bara hjärnan som sorterar gårdagen, och den enskilda natten är sällan det intressanta. Mönstret över några veckor är det.

Vanliga frågor om drömmar