Vad räknas som en återkommande dröm?
En återkommande dröm är en dröm som kommer tillbaka med samma tema flera gånger, ibland under år eller decennier. Det behöver inte vara exakt samma scen varje gång. Det vanliga är att kärnan är densamma medan detaljerna byts ut: du letar efter samma sak men i ett annat hus, du jagas av något annat men känslan är identisk.
Domhoff (2003) beskriver upprepning som en egen dimension i drömmandet, med glidande övergångar. I ena änden finns återkommande teman som du känner igen först när du läser dina egna anteckningar. I mitten finns den klassiska återkommande drömmen med samma handling. I andra änden finns posttraumatiska drömmar där en verklig händelse spelas upp nästan oförändrad, och de hör inte hemma i symboltolkning utan i vård.
Att drömma samma dröm är dessutom vanligare än många tror, just för att den här typen av drömmar är lätt att minnas. En dröm som återkommer får fler chanser att fastna i minnet än en vanlig vardagsdröm som försvinner inom sekunder. En del av känslan av att drömmen förföljer dig kommer alltså av att den är mer minnesvärd, inte bara av att den är vanligare.
De vanligaste återkommande drömmarna
Några teman återkommer hos så många att Hall och Van de Castles innehållsanalyser fångade dem redan på sextiotalet. Tabellen visar vad de oftast brukar hänga ihop med. Läs raderna som vanliga tolkningar, inte som facit: det är din situation som avgör vad just din dröm handlar om.
| Dröm | Vad den oftast hänger ihop med |
|---|---|
| Att tänderna lossnar | Oro för hur du uppfattas av andra, eller en känsla av att något håller på att falla isär utan att du kan hindra det. Hör ofta ihop med perioder då du känner dig granskad. |
| Att falla | Att något inte bär: ett beslut, en ekonomi, en relation. Kommer ofta i insomningsfasen och behöver då inte betyda något alls utöver att kroppen slappnar av. |
| Att bli jagad | Det klassiska stressmönstret. Det du springer ifrån är oftare en känsla eller ett krav än en person, och drömmen brukar tätna när något undviks i vaket liv. |
| Att vara naken inför andra | Rädsla för att bli genomskådad eller bedömd. Vanlig i nya sammanhang, vid ny roll på jobbet eller när du gjort något du inte känner dig helt trygg i. |
| Att stå inför ett prov du inte pluggat till | Krav och prestation. Återkommer typiskt långt efter skoltiden, inför utvärderingar, presentationer eller allt annat där du ska bedömas. |
| Att komma för sent | Tidspress och känslan av att inte hinna med, eller av att något håller på att gå dig förbi. Vanlig i perioder med för många åtaganden samtidigt. |
Lägg märke till hur lika de här sex är under ytan. Nästan alla handlar om att förlora kontroll, att bli bedömd eller att inte räcka till i tid. Det är sannolikt förklaringen till att just de här scenerna används om och om igen: de är effektiva bilder för de känslor som oftast blir kvar olösta.
Vad betyder det att drömmen kommer tillbaka?
Det vanligaste psykologiska perspektivet är att upprepningen i sig bär informationen. Innehållet säger något om vilken sorts känsla det gäller, men själva det faktum att drömmen kommer tillbaka säger att frågan fortfarande är öppen. En dröm som slutat återkomma brukar ha slutat därför att situationen bakom den förändrats.
Nielsen och Levins modell från 2007 ger en mekanism för den obehagliga varianten. REM-sömnen arbetar normalt av dagens känslomässiga rester genom att koppla loss starka minnen från larmreaktionen i kroppen. När belastningen är för hög lyckas det inte, och samma material tas upp igen nästa natt. Zadra och Donderi (2000) visade att obehagliga drömmar och mardrömmar hänger ihop med hur personen mår i vaket tillstånd, vilket pekar åt samma håll.
Det är också därför tidpunkten ofta är mer talande än innehållet. Om din dröm om att komma för sent kommer varje gång du byter jobb är det inte förseningen som är budskapet. Fråga dig vad som var gemensamt för de perioder då drömmen kom, inte vad den enskilda bilden ska betyda. Metoden för det finns i vår guide till drömtydning.
En vanlig oro är värd att avfärda direkt. En återkommande dröm är inte ett varsel och förutsäger ingenting. Att den känns betydelsefull beror på att den är laddad och välbekant, inte på att den bär ett meddelande om framtiden.
Hur får man en återkommande dröm att sluta?
Det finns ingen garanterad metod, men tre spår brukar hjälpa, och de går att pröva parallellt.
Ta hand om sömnen först
Regelbundna tider, tillräckligt lång natt och en lugn sista halvtimme gör mer än någon tolkningsmetod. Sömn som bryts ofta ger fler uppvaknanden nära REM-sömn, och därmed fler tillfällen att minnas drömmen. Alkohol nära sänggåendet och sena skräckintryck är de två enklaste sakerna att pröva sig fram med, en i taget under ett par veckor.
Skriv ner den och leta efter mönstret
Anteckna varje gång drömmen kommer, tillsammans med vad som pågick dagarna innan. Efter några gånger brukar det gemensamma synas, och det är oftare en typ av situation än en enskild händelse. När du har mönstret har du också något konkret att arbeta med i vaket tillstånd, vilket är där frågan faktiskt avgörs.
Skriv om slutet i vaket tillstånd
Vid återkommande mardrömmar används kliniskt en metod där du skriver ner drömmen, ändrar den till en version du klarar av, gärna redan innan det värsta händer, och föreställer dig den nya versionen några minuter om dagen. Du behandlar då drömmen som ett manus som går att skriva om, inte som ett meddelande. Vid drömmar som bygger på en verklig svår händelse ska det göras med stöd, inte på egen hand.
Om drömmen väcker dig flera nätter i veckan under längre tid, gör dagarna svåra att klara eller får dig att undvika att somna, är det sömnen och måendet som behöver ses över. Prata med vården via 1177. Sidan är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Vanliga frågor
De brukar peka på något olöst som ännu inte fått en plats i vaket liv. Domhoff (2003) beskriver repetition som en egen dimension i drömmandet: ju mer belastad du är, desto mer upprepar sig innehållet. Vilket tema det blir är personligt, men att det upprepar sig säger oftast att frågan är kvar.
För att samma känsla återkommer i vaket tillstånd. Drömmen använder en scen som redan finns, ungefär som en färdig mall, och plockar fram den när belastningen liknar den förra gången. Det är därför många har en egen personlig dröm som dyker upp i pressade perioder, ofta i årtionden.
Nej. En återkommande dröm är i sig ofarlig. Det som kan bli ett problem är följderna om den väcker dig ofta: avbruten sömn, trötthet på dagarna och oro inför att somna. Om drömmen kommer flera nätter i veckan under längre tid och påverkar hur du fungerar är det värt att ta upp med vården.
Ja, och det sker ofta utan att du gör något särskilt. Den vanligaste beskrivningen är att drömmen slutar komma när det den handlade om har fått ett avslut i vaket liv. Den kan också ändra karaktär först, till exempel att slutet blir mindre otäckt, innan den försvinner helt.
Oftast att situationen liknar den förra gången. Drömmar som varit borta i åratal återkommer typiskt vid flytt, jobbyte, separation eller annan press. Det är ett vanligt psykologiskt perspektiv att drömmen återanvänder en gammal scen för en ny känsla, inte att den gamla händelsen är tillbaka.
Så vanligt är det bland våra besökare
Här kommer vi att visa vår egen statistik över hur många som svarar att de drömmer återkommande. Den publiceras när underlaget är tillräckligt stort.
Källor
- Zadra, A. & Donderi, D. C. (2000). Nightmares and bad dreams: Their prevalence and relationship to well-being. Journal of Abnormal Psychology, 109(2), 273-281.Om hur ofta obehagliga drömmar återkommer och hur de hänger ihop med måendet i vaket tillstånd.
- Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams: Neural Networks, Cognitive Development and Content Analysis. American Psychological Association.Beskriver repetition som en egen dimension i drömmandet, från enstaka teman till identiska drömmar.
- Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Kodningssystemet som visade vilka teman som återkommer hos nästan alla drömmare.
- Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Modellen bakom varför obehagliga drömmar tätnar när känsloregleringen är överbelastad.
- 1177 Vårdguiden. Sömnsvårigheter och mardrömmar.Svenska vårdråd och ingången till vården när sömnen inte fungerar.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.