Att bli mördad i drömmen hör till de vanligaste hotdrömmarna som finns, och den mest missförstådda. Många vaknar övertygade om att drömmen varnar för fara, men det finns inget stöd för att drömmar förutsäger våld. Enligt Revonsuos teori om hotsimulering (2000) har hjärnan utvecklat drömmar just för att öva på farliga situationer i en trygg miljö, ett slags nattligt beredskapsprogram som aktiveras oavsett om en verklig fara finns. Drömmen kommer ofta i perioder av stress, konflikt eller när du känner att någon eller något har makt över dig som du inte kan påverka: en chef, en relation i obalans, en situation du inte kan kontrollera. Vem förövaren är säger ofta mer än själva mordet. Ett bekant ansikte pekar mot en verklig person eller relation som känns hotfull eller överlägsen just nu. Ett okänt ansikte pekar oftare mot en känsla snarare än en person: en rädsla, en press eller en förändring som känns övermäktig. Att dö i drömmen, oavsett hur, är sällan en varning. Det är psykets sätt att bearbeta rädsla i en form du kan hantera i sömnen, utan de konsekvenser det skulle fått i vaket liv. Om drömmen återkommer ofta och stör din sömn, eller om den upprepar ett verkligt våld du varit med om, är den värd att ta upp med någon.
Drömma om du blir mördad i drömmen
En variant av drömmen om mord
Andra varianter av drömmen
- Du dödar någon i drömmenDu är den som dödar i drömmen, med egna händer eller ett vapen. Handlar nästan alltid om att göra slut på något, en relation eller en fas, inte om vad du egentligen vill.
- Du bevittnar ett mordDu ser någon annan bli mördad i drömmen utan att kunna ingripa. Handlar oftast om hjälplöshet inför en konflikt eller förändring du inte kan påverka.
- Du döljer ett mordDu gömmer ett lik eller håller ett mord hemligt i drömmen. Handlar oftast om skam och något du bär ensam, inte om skuld för gärningen.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →