Att bevittna ett mord i drömmen, utan att själv vara förövare eller offer, är en annan dröm än de flesta tror. Du står vid sidan om, ser det hända och kan inte stoppa det. Den känslan, att se men inte kunna ingripa, är kärnan i drömmen, inte själva våldet. Den kommer ofta i perioder när du befinner dig mitt i en konflikt mellan andra som drar in dig utan att du har kontroll över utfallet: en konflikt på jobbet, i familjen eller i en vänskapskrets. Den kan också komma när du ser en förändring närma sig som du inte kan stoppa, till exempel någon som fattar ett beslut du ogillar men inte har rätt att lägga dig i. Vem offret och förövaren är i drömmen säger mer om situationen än om personerna. Om du känner igen dem i vaket liv, fråga dig vilken roll var och en spelar i konflikten du bevittnar. Ofta representerar den ena parten det som pressar dig, och den andra det som pressas. Rädslan i drömmen brukar handla om maktlöshet snarare än fara för dig själv, vilket också skiljer den från drömmen om att själv bli mördad. Om drömmen är kopplad till en verklig händelse du bevittnat, till exempel ett bråk eller en olycka, är den inte en symbol utan en bearbetning av det du faktiskt sett, och den läser sig bäst tillsammans med någon.
Drömma om du bevittnar ett mord
En variant av drömmen om mord
Andra varianter av drömmen
- Du dödar någon i drömmenDu är den som dödar i drömmen, med egna händer eller ett vapen. Handlar nästan alltid om att göra slut på något, en relation eller en fas, inte om vad du egentligen vill.
- Du blir mördad i drömmenDu är den som dör, mördad av en okänd eller någon du känner. En av de vanligaste hotdrömmarna, och sällan ett tecken på verklig fara.
- Du döljer ett mordDu gömmer ett lik eller håller ett mord hemligt i drömmen. Handlar oftast om skam och något du bär ensam, inte om skuld för gärningen.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →