I den här varianten hinner du se allt. Vapnet lyfts, fingret på avtryckaren, ibland till och med kulan i luften, i en sakta rörelse som inte finns i verkligheten. Du vet vad som ska hända men kan inte göra något åt det. Den utdragna väntan är ofta det mest plågsamma i drömmen, mer än själva träffen. Psykologiskt handlar varianten sällan om vapnet i sig utan om förutsägbarhet och maktlöshet. Du ser något komma, du vet vad det innebär, men du saknar möjlighet att stoppa det. Det kan spegla en situation i vaket liv där du länge sett ett problem växa fram, en uppsägning, en separation, en konflikt som eskalerar, utan att kunna förhindra det. Sakta rörelsen i drömmen är hjärnans sätt att ge dig tid att bearbeta chocken innan den slår till, ett slags förvarning som drömmen skapar även om den inte finns i det vakna livet. Fråga dig om det finns något i ditt liv just nu som du sett komma under lång tid utan att kunna göra något åt det. Det är ofta där drömmen har sitt ursprung, inte i en verklig rädsla för vapen utan i känslan av att stå och se på medan något oundvikligt närmar sig, med all tid i världen att tänka på det men ingen möjlighet att ändra utfallet.
Drömma om du ser skottet komma i slowmotion
En variant av drömmen om bli skjuten
Andra varianter av drömmen
- Du blir skjuten men överleverDu blir träffad av skottet men lever vidare i drömmen, ibland med kulan kvar i kroppen. En av de vanligaste varianterna av att bli skjuten, ofta kopplad till motståndskraft snarare än till verklig fara.
- Skjuten i ryggen av någon du kännerSkottet kommer bakifrån och gärningsmannen har ett ansikte du känner igen, en vän, kollega eller familjemedlem. Pekar oftast på svek eller en relation med bristande tillit.
- Du känner ingen smärta av skottetSkottet träffar men du känner inget, varken smärta eller rädsla, bara ett märkligt avstånd till det som sker, som om du betraktade hela scenen lugnt utifrån.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →