Kulan träffar, du ser blodet eller såret, men det gör inte ont. Ingen panik, ingen chock, bara ett konstigt lugn eller en känsla av att betrakta det hela utifrån. Den här varianten förvirrar ofta mer än den skrämmer, eftersom den bryter mot hur en sådan situation borde kännas. Avsaknaden av smärta är dock en viktig ledtråd snarare än en avvikelse. Den brukar peka mot att det centrala i drömmen inte är lidandet utan själva händelsen, att något drastiskt inträffar, oavsett hur det känns. Det kan spegla en förmåga du har att stänga av känslor när något pressande händer i vaket liv, ett sätt att hantera stress genom att gå in i ett slags autopilot istället för att känna fullt ut. Det kan också komma i perioder av bedövning eller utmattning, när du redan känt så mycket att kroppen har svårt att producera mer. Ibland är lugnet dessutom det friskaste tecknet av alla, ett tecken på att du redan bearbetat det värsta och kan möta även den mest dramatiska bilden utan att braka samman. Fråga dig om det finns känslor du nyligen stängt av för att kunna fungera, en förlust, en besvikelse eller en rädsla du sköt åt sidan för att hinna med. Drömmen kan vara ett sätt att visa dig var den känslan fortfarande finns kvar, oavsett hur lugn ytan verkar.
Drömma om du känner ingen smärta av skottet
En variant av drömmen om bli skjuten
Andra varianter av drömmen
- Du blir skjuten men överleverDu blir träffad av skottet men lever vidare i drömmen, ibland med kulan kvar i kroppen. En av de vanligaste varianterna av att bli skjuten, ofta kopplad till motståndskraft snarare än till verklig fara.
- Du ser skottet komma i slowmotionDu ser vapnet riktas och skottet på väg mot dig, ofta i extrem sakta rörelse, med god tid att uppfatta faran innan den faktiskt når fram till dig.
- Skjuten i ryggen av någon du kännerSkottet kommer bakifrån och gärningsmannen har ett ansikte du känner igen, en vän, kollega eller familjemedlem. Pekar oftast på svek eller en relation med bristande tillit.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →