Du känner smällen, kanske till och med smärtan, men du dör inte. Du fortsätter gå, prata, ibland till och med fly vidare, med kulan kvar i kroppen. Den här varianten är en av de vanligaste av alla skjutna drömmar, och den skiljer sig på ett viktigt sätt från den där drömmen slutar med döden. Att överleva skottet i drömmen brukar peka mot motståndskraft snarare än fara. Du har redan mött det du fruktade mest i drömmens logik, och du är fortfarande du. Det är en kraftfull bild för något du bär på i vaket liv, en rädsla, en kritik, en förlust, som du trodde skulle knäcka dig men som du faktiskt klarar av att bära vidare med. Revonsuos hotsimuleringsteori ger en enkel förklaring till varför just den här varianten är så vanlig. Hjärnan övar inte bara på faran utan också på hur du hanterar den efteråt, vilket gör att drömmar där du överlever ett hot är betydligt vanligare än drömmar där du faktiskt dör. Om du vaknar med en känsla av lättnad snarare än skräck är det ofta ett tecken på att du redan är mitt i att hantera det drömmen speglar. Fråga dig vad du bar vidare trots smärtan i drömmen, det brukar peka mot vad du faktiskt orkar bära i vaket liv just nu, även om det inte känns så när du är mitt i det.
Drömma om du blir skjuten men överlever
En variant av drömmen om bli skjuten
Andra varianter av drömmen
- Du ser skottet komma i slowmotionDu ser vapnet riktas och skottet på väg mot dig, ofta i extrem sakta rörelse, med god tid att uppfatta faran innan den faktiskt når fram till dig.
- Skjuten i ryggen av någon du kännerSkottet kommer bakifrån och gärningsmannen har ett ansikte du känner igen, en vän, kollega eller familjemedlem. Pekar oftast på svek eller en relation med bristande tillit.
- Du känner ingen smärta av skottetSkottet träffar men du känner inget, varken smärta eller rädsla, bara ett märkligt avstånd till det som sker, som om du betraktade hela scenen lugnt utifrån.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →