Hypnagoga hallucinationer

Vad hypnagoga hallucinationer är

Ordet hypnagog betyder ungefär sömnledande och syftar på fasen där man är på väg att somna men ännu inte har gjort det. I den fasen släpper uppmärksamheten sitt grepp om rummet medan hjärnan börjar producera eget innehåll. Hypnagoga hallucinationer är det innehållet, upplevt av någon som är tillräckligt vaken för att lägga märke till det.

Ordet hallucination låter dramatiskt och är tekniskt menat: en upplevelse av något som inte finns i rummet. Det är inte ett tecken på psykisk sjukdom, och Mavromatis beskrev tillståndet som en egen form av medvetande snarare än som ett avbrott. Upplevelsen hör till insomnandet och inte till sjukdom, och den som har den lägger ofta inte märke till den, eftersom minnet av fasen bleknar så fort man somnat.

Tillståndet har en tvilling i andra änden av sömnen. Hypnopompa upplevelser kommer vid uppvaknandet, ur drömsömnen, och beskrivs oftare som obehagliga. Det är den varianten som hör samman med sömnparalys.

Hur de kan se ut och låta

Innehållet varierar, men formen är igenkännbar. Det kommer i korta stötar, utan handling, och det går sällan att styra.

• Bilder. Ansikten, geometriska mönster, färgfält, landskap som glider förbi. Ofta utan sammanhang och ofta mycket detaljerade för att vara så korta.
• Ljud. Ett namn som ropas, ett ord, en dörrklocka, ett brak, musik, röster som pratar strax utanför. Ljuden upplevs som att de kommer utifrån rummet, inte inifrån huvudet.
• Kroppsförnimmelser. Att falla, att sväva, att kroppen växer eller krymper, att sängen lutar. Balanssinnet kalibrerar om sig i övergången och ger opålitliga besked.
• Ryckningar. Den plötsliga sparken vid insomnandet, ofta tillsammans med en bild av ett snedsteg. Den har ett eget namn, hypnagog ryckning, och är vanlig och ofarlig.
• Tankar som spårar ur. Resonemang som känns logiska inifrån och blir obegripliga när man vaknar till. Det här är ofta det första tecknet på att man är i fasen.
• Närvarokänsla. Att någon står i rummet. Den upplevelsen är vanligast i den hypnopompa varianten, särskilt om förlamningen är med.

En iakttagelse som ofta känns igen är att dagens repetitiva sysslor dyker upp igen. Stickgold och medarbetare lät personer spela ett och samma spel och fann att bilder från spelet återkom vid insomnandet, också hos personer som inte kunde minnas att de hade spelat. Den som murat en vägg eller plockat bär en hel dag ser ofta sten eller bär när ögonen sluts.

Varför de kommer

Att somna är inte en strömbrytare utan en gradvis förskjutning, och olika delar av hjärnan byter läge i olika takt. Under några minuter är ett system redan i sömn medan ett annat är kvar i vakenhet. Innehållet som produceras av det sovande systemet upplevs då av det vakna, och eftersom sinnena ännu inte kopplat bort rummet placeras innehållet i rummet.

Det förklarar både varför upplevelserna är så korta och varför de saknar berättelse. De är inte halvfärdiga drömmar utan fragment som aldrig vävts samman, därför att den sammanvävning som en dröm kräver inte har kommit igång. Var i natten de olika faserna ligger beskrivs på sidan om REM-sömn, och vilka tider på natten drömmandet är tätast på när drömmer man.

Upplevelserna blir fler när övergångsfasen blir ojämn. Stor sömnbrist, mycket oregelbundna tider, att somna i soffan och vakna igen, skiftarbete och nätter som bryts upprepade gånger gör alla att man passerar gränslandet oftare och mer abrupt. Då hinner man också vara vaken i det fler gånger.

Dröm, hypnagog upplevelse eller sömnparalys

De tre blandas lätt ihop, men skiljer sig på några punkter som är lätta att kontrollera i efterhand.

• Dröm. Du sover. Det finns en handling, ett förlopp och ett jag som är med i det. Du förstår i regel först vid uppvaknandet att det var en dröm.
• Hypnagog upplevelse. Du är halvvaken. Korta fragment utan handling, lagda över det rum du ligger i. Du kan ofta konstatera i stunden att det inte var verkligt.
• Sömnparalys. Du är vaken och kan inte röra dig. Upplevelserna kan vara desamma som ovan, men förlamningen gör att du inte kan kontrollera dem, och det är det som gör dem skrämmande. Där finns också den gestalt vid sängen som så många beskriver.

När du bör ta upp det med vården

Enstaka bilder och ljud vid insomnandet behöver inte utredas. Ta ändå upp det med en vårdcentral om upplevelserna är täta och plågsamma, om de gör dig rädd för att somna, eller om de håller dig vaken så att dagarna påverkas av trötthet.

Ohayon och medarbetare pekade på att samma typ av upplevelser kan ingå i vissa sömnsjukdomar, och det är den gränsen som behöver bedömas av någon som ser helheten. Sök därför råd om du också somnar oavsiktligt under dagen, om du får plötslig muskelsvaghet vid starka känslor, om upplevelserna återkommer i vaket tillstånd mitt på dagen, eller om de började samtidigt med ett nytt läkemedel. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig.

Vanliga frågor