REM-sömn

Vad REM-sömn är

Sömn är inte ett tillstånd utan flera, och REM-sömn är det som skiljer sig mest från de övriga. Mätt på hjärnans aktivitet liknar den vakenhet: snabba, oregelbundna vågor i stället för de långsamma som hör till djupsömnen. Andning och puls blir ojämna. Ögonen rör sig i korta ryck under slutna lock. Samtidigt kopplas skelettmuskulaturen i praktiken bort, så att kroppen ligger stilla medan allt annat pågår.

Kombinationen är själva poängen. En aktiv hjärna i en orörlig kropp är exakt det som behövs för att man ska kunna springa, falla och prata i en dröm utan att göra det i sängen. Aserinsky och Kleitman beskrev ögonrörelserna 1953, och några år senare visade Dement och Kleitman att den som väcktes ur ett sådant avsnitt nästan alltid hade en dröm att berätta.

Drömsömn och REM-sömn är två namn på samma sak. Det svenska ordet säger vad stadiet gör, den engelska förkortningen vad som syntes först i mätningarna.

Sömnstadierna, från insomning till drömsömn

I sömnlaboratorier delas natten in i fyra stadier: tre som kallas non-REM och betecknas N1, N2 och N3, samt REM-sömnen. Indelningen bygger på hjärnvågornas mönster tillsammans med ögonrörelser och muskelspänning, inte på hur djupt man upplever att man sover.

Stadierna kommer inte en gång var. De avlöser varandra i rundor hela natten, och varje runda slutar med en period REM-sömn. Det är den rundan som kallas sömncykel.

Var i natten drömsömnen ligger

Stadierna är inte jämnt utspridda. Tidigt på natten tar djupsömnen det mesta av utrymmet och REM-perioderna är korta. För varje cykel krymper djupsömnen och drömsömnen växer. Mot morgonen kan en cykel nästan helt sakna djupsömn, och den sista REM-perioden före uppvaknandet är ofta nattens längsta.

Det förklarar flera vardagliga iakttagelser. Att drömmarna känns intensivare på morgonen beror inte på att de är annorlunda utan på att de är längre och att man vaknar närmare dem. Att en tupplur på en timme sällan ger någon dröm man minns beror på att kroppen börjar med det den har mest ont av, och det är i regel inte REM-sömn.

Vill du läsa om klockslagen och om hur uppvaknandet avgör vad du tar med dig finns en egen sida om när på natten man drömmer.

Varför det är REM-sömnen som bär drömmarna

Drömmar förekommer i alla stadier, men de ser olika ut. Det som rapporteras från non-REM-sömn är oftast korta och statiska intryck: en tanke, ett ansikte, en känsla av att befinna sig någonstans. Det som rapporteras från REM-sömn har handling, personer, platsbyten och känslor som driver förloppet. Det är den sorten de flesta menar när de säger dröm.

Två förhållanden hänger ihop med det. Hjärnan är aktiv på ett sätt som liknar vakenhet, vilket ger material att bygga av. Samtidigt är de inkommande sinnesintrycken och den utgående rörelsen dämpade, så att det som byggs inte korrigeras mot rummet runt sängen. Drömmen får ingen verklighetskontroll, och därför framstår den som verklig så länge den pågår.

Att minnas drömmen är ett tredje steg, skilt från att ha den. Minnet av en dröm fäster bara om man vaknar i eller mycket nära REM-perioden. Den som sover sammanhängande genom hela natten har drömt lika mycket som alla andra men har inget uppvaknande att hänga minnet på.

Samma mekanism ligger bakom två fenomen som annars verkar olika. Mardrömmar kommer ur REM-sömnen och därför oftast under nattens andra halva, och klardrömmar uppstår när en del av vakenheten kommer tillbaka mitt i samma stadium.

Hur mycket REM-sömn behöver man?

Det finns ingen rekommenderad mängd. De riktlinjer som finns för vuxna handlar om sömnens totala längd, inte om hur många minuter som ska tillfalla varje stadium. Ingen sömnmottagning sätter ett mål för drömsömn per natt, och det finns ingen tröskel att hamna under.

Skälet är att fördelningen regleras av sig själv. Sover man för kort tid eller för ojämnt tar kroppen igen det som fattas vid nästa tillfälle, och den gör det i en bestämd ordning: först det djupaste, sedan drömsömnen. Den som sovit dåligt flera nätter och sedan får sova ut brukar märka det som en natt med ovanligt många och livliga drömmar. Det är igentagningen som syns.

Det praktiska rådet blir därför inte att jaga ett stadium utan att ge natten plats. REM-perioderna ligger i slutet av varje cykel och är längst mot morgonen, så den som kortar natten i den änden är också den som förlorar mest drömsömn. Regelbundna tider gör mer för fördelningen än något man kan göra under natten själv.

Siffrorna som klockor och ringar visar är uppskattningar gjorda ur puls och rörelse, inte mätningar av hjärnvågor. De duger för att se mönster över veckor men ska inte läsas som ett facit på en enskild natt, och ett lågt värde för drömsömn i en app är inget att dra slutsatser av.

Vad som stör drömsömnen

Eftersom REM-sömnen ligger sent i natten är den känslig för allt som kortar sömnen i den änden. En väckarklocka som ringer en timme tidigare tar bort en oproportionerligt stor del av drömsömnen, medan samma timme stulen vid läggdags träffar djupsömnen hårdare.

• Alkohol. Dämpar REM-sömnen under nattens första del. När effekten släpper kommer stadiet tillbaka med besked, vilket är varför nätter efter alkohol ofta ger täta, röriga drömmar och uppvaknanden mot morgonen.
• Oregelbundna tider. Skiftarbete och stora hopp mellan vardag och helg flyttar sömnen i förhållande till dygnsrytmen, och fördelningen mellan stadierna följer inte alltid med.
• Vissa läkemedel. Flera preparat påverkar drömsömnen, åt båda hållen, och förändrade drömmar är en vanlig iakttagelse när en behandling startar eller avslutas. Frågor om det hör hemma hos den som skrivit ut läkemedlet.
• Uppvaknanden mitt i natten. Snarkning, andningsuppehåll, smärta och ett barn som vaknar bryter cyklerna. Natten blir lika lång på klockan men består av fler och kortare stycken.
• För kort natt. Det enklaste och det vanligaste. Stadierna behöver tid i rundor för att hinna fram till de långa REM-perioderna.

Är sömnen ett problem över tid, med trötthet som påverkar dagarna, är det en fråga för vården snarare än för sömnvanor på egen hand. Ring 1177 för rådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig, eller läs mer på 1177.se.

Vanliga frågor