Så ser nattskräck ut i vuxen ålder
Episoden börjar oftast inom de första timmarna efter insomnandet, när djupsömnen är som tätast. Du kan sätta dig upp, skrika, dra efter andan, svettas och ha hög puls. Ögonen kan vara öppna. Den som ligger vid sidan får sällan svar, och försök att prata eller hålla fast kan göra rörelserna kraftigare. Efter någon minut upp till en kvart lugnar det sig och sömnen fortsätter.
Det mest utmärkande är vad som inte finns kvar. Nattskräck uppstår i djupsömnen, inte i drömsömnen, och i den fasen bildas inga minnen att återkalla. Många vuxna vet därför bara att de haft en episod för att någon annan berättat det, eller för att de vaknar med en känsla av obehag utan något innehåll. Hur nattens faser ligger och varför djupsömnen är tätast tidigt står på sidan om REM-sömn och djupsömn.
Ohayon och kollegor fann i en befolkningsstudie att nattskräck förekommer hos vuxna och att den ofta går ihop med sömngång. De två är varianter av samma sak: ett uppvaknande ur djupsömn som stannat halvvägs, i ena fallet med skrik och i andra med fötter i golvet. Samma person kan ha bådadera.
Vad som utlöser episoderna
Nattskräck hos vuxna uppträder i regel inte jämnt fördelat över året, utan i perioder. Det som avgör är sådant som påverkar djupsömnen, och det är också där åtgärderna finns.
| Faktor | Varför den spelar roll |
|---|---|
| Sömnbrist | Efter för lite sömn blir djupsömnen djupare, och ett uppvaknande ur den blir mer ofullständigt. |
| Alkohol | Påverkar sömnens uppbyggnad under natten och ger fler avbrutna övergångar. |
| Feber och sjukdom | En klassisk utlösare i alla åldrar, och övergående med infektionen. |
| Oregelbundna tider | Skiftarbete, nattjobb och tidsskillnad flyttar djupsömnen och gör den tätare när sömnen kommer. |
| Stress och belastning | Perioder med hög belastning ger fler episoder, utan att episoden handlar om det som belastar. |
| Störningar i sovrummet | Ljud, ljus eller en partner som rör sig kan avbryta ett uppvaknande halvvägs. |
| Läkemedel | Vissa preparat påverkar sömnens faser. Började episoderna i samband med ett nytt läkemedel är det en fråga för den som skrivit ut det. |
Episoden handlar inte om det som utlöst den. En nattskräck under en pressad vecka är inte ett budskap om veckan, till skillnad från en dröm som kan gå att tolka. Det är sömnen som tappat ett steg, inte ett innehåll som vill något.
Nattskräck, mardröm eller sömnparalys
Tre olika saker förväxlas ofta, och frågan avgörs av minnet. Minns du vad som hände var det inte nattskräck.
- Nattskräck. Tidigt på natten, ur djupsömnen, mycket rörelse, inget minne. Någon annan vet mer om episoden än du.
- Mardröm. Oftare under nattens andra halva, ur drömsömnen. Du vaknar, vet var du är och kan berätta drömmen. Läs mer om mardrömmar och varför de kommer.
- Sömnparalys. Vid insomnandet eller uppvaknandet. Du är medveten men kan inte röra dig, ofta med obehag och ibland med syner, och du minns allt efteråt. Läs mer om sömnparalys.
Vad du kan göra
Det finns ingen teknik som stoppar en episod som börjat, och eftersom du inte är vaken går den inte att styra inifrån. Det som går att påverka är tröskeln och riskerna.
- Sov tillräckligt och regelbundet. Det är den åtgärd som nämns först, eftersom sömnbrist och oregelbundna tider är de vanligaste utlösarna.
- Se över alkohol på kvällen. Den gör insomnandet snabbare och natten mer uppdelad, vilket är fel kombination.
- Gör sovrummet säkert. Fri väg på golvet, inget glas vid sängen, låst ytterdörr och fönster, och sov inte i en övervåning utan skydd om du brukar lämna sängen.
- Dämpa det som väcker halvvägs. Ljud och ljus som avbryter djupsömnen kan vara det som startar episoden. Öronproppar eller gardiner är en liten åtgärd med rimlig chans.
- Be någon beskriva episoden. Du saknar själv uppgifterna. Tidpunkt, längd och vad som hände är det som gör en vårdkontakt meningsfull.
- Anteckna nätterna. Några veckor med läggtider, alkohol och episoder visar ofta mönstret tydligare än minnet gör.
När du bör söka vård
Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 om episoderna kommit igång först i vuxen ålder utan att ha funnits tidigare, om du eller någon annan skadats under en episod, om episoderna kommer flera nätter i veckan, om dagarna påverkas av trötthet, eller om du börjat vara rädd för att somna. Nytillkomna nattliga episoder hos vuxna har flera möjliga förklaringar och är värda att få bedömda.
Sök också råd om du snarkar tungt eller har andningsuppehåll i sömnen, om du har ryckningar eller rörelser som stör natten, eller om episoderna började i samband med ett nytt läkemedel. Sådant är medicinska frågor snarare än sömnvanor. Vid episoder som hör ihop med något du varit med om bör du ta upp det i vårdkontakten, eftersom det påverkar vilken hjälp som är rätt.
Handlar frågan om ett barn i stället finns råden samlade på sidan om nattskräck hos barn.
Drömmar om det här är vanliga och sällan farliga. Återkommer de flera nätter i veckan under en längre tid, eller hänger de ihop med något du bär på i vaket liv, är det en fråga för vården. Ring 1177 för rådgivning, eller 112 om det är akut.
Vanliga frågor
Ja, men det är mindre vanligt än hos barn. Befolkningsstudier, bland annat Ohayon och kollegors, visar att nattskräck förekommer i vuxen ålder, ofta hos personer som också går i sömnen. Episoderna ser likadana ut som hos barn: de kommer ur djupsömnen tidigt på natten och minns sällan efteråt.
Nästan allt. Sömnparalys hör till drömsömnen, du är vaken och medveten men kan inte röra dig, och du minns efteråt. Nattskräck hör till djupsömnen, du rör dig mycket och vet inget om det på morgonen. Den som undrar vilket det var kan oftast svara på frågan själv: minns du episoden var det inte nattskräck.
Därför att du inte var vaken. Episoden är ett ofullständigt uppvaknande ur den djupaste sömnen, och i den fasen lagras inga minnen av det slag du kan återkalla. Det du i bästa fall har kvar är en känsla av obehag utan innehåll.
Allt som gör djupsömnen djupare eller stör den ökar risken. Sömnbrist, alkohol, feber, oregelbundna tider, skiftarbete, stress och ett störande ljud i sovrummet är de faktorer som brukar nämnas först, och de är också de som går att göra något åt.
Väck inte, stå inte i vägen och håll inte fast mer än vad som behövs för att personen inte ska skada sig. Prata lugnt och vänta ut det. Berätta gärna dagen efter vad du såg, eftersom personen själv saknar den informationen, och det är den som behövs i en vårdkontakt.
Källor till tolkningen
American Academy of Sleep Medicine (2014). International Classification of Sleep Disorders, tredje upplagan (ICSD-3).Ohayon, M. M., Guilleminault, C. & Priest, R. G. (1999). Night terrors, sleepwalking, and confusional arousals in the general population. Journal of Clinical Psychiatry, 60(4), 268-276.Mahowald, M. W. & Cramer Bornemann, M. A. (2011). Non-REM Arousal Parasomnias. I Kryger, M., Roth, T. & Dement, W. C. (red.), Principles and Practice of Sleep Medicine, femte upplagan, s. 1075-1082. Elsevier.1177 Vårdguiden. Sömnsvårigheter. 1177.se
Att tyda drömmar är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.