Mardrömmar varje natt

När är mardrömmar varje natt onormalt?

Enstaka mardrömmar hör till det normala och drabbar alla. Det som är ovanligt är att de kommer natt efter natt under längre tid. Frekvensen i sig är ändå inte den bästa mätaren. Frågan som avgör är vad drömmarna gör med dagarna.

Tre saker skiljer en besvärlig period från ett tillstånd som behöver åtgärdas. Den första är varaktigheten. En vecka med mardrömmar mitt i en flytt, en uppsägning eller en infektion är en reaktion, inte en störning. Månader av samma sak utan att något yttre håller dem igång är något annat.

Den andra är sömnen. Om du vaknar av mardrömmen och somnar om utan större besvär är skadan begränsad. Om du ligger vaken en timme efteråt, natt efter natt, byggs en sömnskuld upp som i sin tur gör drömmandet mer intensivt. Sömnbrist ger tätare REM-sömn mot morgonen, och REM-sömnen är där mardrömmarna bor.

Den tredje är undvikandet. När någon börjar skjuta upp sänggåendet, sova med lampan tänd eller känna oro redan på eftermiddagen inför natten, har mardrömmarna slutat vara ett nattligt problem och blivit ett dygnsproblem. Det är det tydligaste tecknet på att det är dags att söka hjälp.

Vanligaste orsakerna

Nielsen och Levins modell beskriver mardrömmen som ett tecken på att den nattliga känsloregleringen inte klarar sin uppgift. När belastningen ligger kvar dag efter dag gör den inte det heller, och då kommer mardrömmarna i serie i stället för enstaka. Det är den gemensamma nämnaren bakom nästan allt nedan.

Långvarig stress och oro

Den vanligaste orsaken. Kännetecknet är att drömmarna varierar i innehåll men inte i känsla: du jagas, kommer för sent, tappar greppet, misslyckas inför andra. Det är belastningen som återkommer, inte en viss bild.

Sömn som bryts ofta

Ju fler gånger du vaknar, desto fler drömmar hinner du registrera. En del av det som upplevs som fler mardrömmar är fler uppvaknanden ur REM-sömn. Snarkning, andningsuppehåll, värk, små barn i sängen och sena skiftpass hör hit. Om drömmarna handlar om att kvävas, drunkna eller inte få luft är andningen under sömnen värd att undersöka medicinskt.

Alkohol och nikotin

Alkohol dämpar REM-sömnen tidigt på natten och släpper fram den med extra kraft mot morgonen. Nikotinplåster som sitter på över natten är en annan välkänd orsak till ovanligt livliga drömmar. Båda går att pröva bort under ett par veckor.

Läkemedel

Betablockerare, antidepressiva, melatonin, dopaminpåverkande behandling och kortison är exempel på grupper där drömförändringar är beskrivna. Det gäller både insättning och utsättning. Notera när drömmarna började och ta upp tidssambandet med din läkare. Ändra aldrig dosen själv.

Svåra händelser

När samma händelse spelas upp nästan oförändrad natt efter natt handlar det inte om symbolik utan om ett minne som ännu inte är bearbetat. Levin och Nielsen placerar de posttraumatiska mardrömmarna i den tunga änden av samma spektrum som vanliga obehagliga drömmar. Det är också den form som svarar bäst på behandling, så här är vården rätt väg och inte drömtydning.

Mardrömsstörning och när du bör söka vård

Mardrömsstörning är en egen diagnos i ICSD-3, den internationella klassifikationen av sömnstörningar. Kriterierna handlar om återkommande mardrömmar som väcker, där du är klar i huvudet direkt vid uppvaknandet och minns drömmen, i kombination med att det ger konsekvenser i vaket tillstånd. Det sista ledet är det avgörande. Utan dagtidspåverkan är det besvärliga drömmar, inte en störning.

Sådana konsekvenser kan vara trötthet och nedsatt koncentration, nedstämdhet eller ängslan, oro inför kvällen, att du undviker att somna, eller att drömmen ligger kvar och färgar förmiddagen. Flera av dem kan bli självförstärkande, och det är därför det brukar bli lättare ju tidigare du gör något åt det.

Ta kontakt med vården om mardrömmarna återkommer flera nätter i veckan under längre tid, om de väcker dig regelbundet, om du börjar undvika att somna, eller om de handlar om något du varit med om. Detsamma gäller om drömmarna ändrade karaktär i samband med ett nytt läkemedel, eller om någon har hört dig sluta andas i sömnen. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.

Vad du kan göra själv

Det mesta som fungerar görs på dagen, inte på natten. Det låter bakvänt men följer av modellen: det är belastningen och sömnens struktur som styr, inte drömmens innehåll.

Skriv om mardrömmens slut

Vid återkommande mardrömmar är Imagery Rehearsal Therapy, som Krakow och Zadra beskrivit, den metod som har bäst stöd. Skriv ner drömmen i vaket tillstånd, ändra den till något du klarar av, gärna med en ny vändning redan innan det värsta händer, och föreställ dig sedan den nya versionen några minuter varje dag. Poängen är att du slutar behandla drömmen som ett budskap och börjar behandla den som ett manus. Vid trauma bör det göras med stöd av vården.

Håll natten regelbunden

Samma tid för sänggående och uppstigning, även i veckan efter en dålig period. Regelbundenhet minskar de REM-svängningar som gör drömmandet extra intensivt mot morgonen. Ta igen sömn genom att lägga dig tidigare i stället för att sova länge.

Gör den sista halvtimmen tråkig

Drömmen arbetar med färskt material. Lägg grubblet på papper vid köksbordet i stället för i sängen, och avsluta kvällen med något som inte lämnar spår. Det är den enklaste förändringen på listan och ofta den som märks snabbast.

För enkla anteckningar

Notera varje morgon hur du sov, om du drömde och vad som hände dagen innan. Efter två veckor syns mönstren, och du har något konkret att visa om du behöver söka vård. Ändra en sak i taget, annars vet du inte vad som hjälpte.

Vanliga frågor