Hoppa till innehållet

Sömnfenomen

Konstiga drömmar

Konstiga drömmar är normalt drömmande, inte ett tecken på att något är fel. Underligheten kommer av hur hjärnan arbetar under drömsömnen: bild och känsla är påslagna medan logik, tidsuppfattning och självgranskning är nedtonade, så scener byggs utan någon som invänder. Dessutom är det just de underliga drömmarna du minns, vilket gör att de verkar vanligare än de är.

Varför drömmar blir underliga

Drömmen är inte en berättelse någon skrivit, utan ett intryck som sätts samman i ett läge där hjärnan arbetar annorlunda än i vaket tillstånd. Maquet och kollegor mätte vad som är aktivt under drömsömn och fann ett tydligt mönster: de områden som sköter bild, rörelse och känsla går för fullt, medan de främre delar som sköter planering, kritisk granskning och känslan av sammanhang är nedtonade.

Det är hela förklaringen i korthet. I vaket liv finns en instans som noterar att rummet inte stämmer, att personen framför dig är död sedan länge eller att du egentligen inte kan flyga. I drömmen är den instansen inte med, och då finns ingen som protesterar. Nir och Tononi knyter drömmens egenskaper direkt till det här tillståndet: det du upplever följer vad hjärnan har påslaget, inte vad som är rimligt.

Underligheten är alltså ett resultat av tillståndet, inte av innehållet. Tillståndet självt, och hur det skiljer sig från djupsömnen, beskrivs på sidan om REM-sömn. Frågan om varför vi drömmar alls hör till översikten över drömmar.

Tre sorters underlighet

När Hobson och hans medarbetare 1987 gick igenom drömrapporter och sorterade det underliga hamnade det i tre fack. Känner du igen facken blir en konstig dröm genast mindre gåtfull.

Något passar inte in

Delarna finns men är fel kombinerade. Ditt barndomshem har ett rum för mycket, en kollega bor i din lägenhet, hunden talar, bilen har ratten på fel plats. Varje bit är bekant, sammansättningen är det inte.

Något byts ut mitt i

Scenen hoppar utan övergång. Du står i en butik och är plötsligt på en strand, den du pratar med är någon annan när du ser upp, åldern eller årstiden ändras mellan två repliker. I drömmen känns det inte som ett klipp, eftersom ingen håller reda på vad som gällde innan.

Något är oklart utan att störa

Du vet inte var du är, vems huset är eller varför du ska dit, och det bekymrar dig inte i drömmen. Osäkerheten blir konstig först på morgonen, när den instans som kräver sammanhang kopplats på igen.

Samma tre fack ligger bakom de drömmar som brukar kallas livliga: tydliga, känslostarka och sedan omöjliga att återge utan att det låter orimligt. Det är inte en egen sorts dröm, bara en som kommit hem med mer av sig intakt.

De konstiga drömmarna är de du minns

Det finns en skev urvalseffekt i allt man tror om drömmar. Hall och Van de Castle kodade tusentals drömrapporter och såg att det mesta materialet är påfallande vardagligt: bekanta människor, kända platser, samtal, resor, arbete, en känsla av att något ska hinnas med. Domhoffs senare genomgång av stora drömsamlingar pekar i samma riktning, med ett tydligt samband mellan drömmarnas innehåll och drömmarens eget liv.

Men en dröm om att åka buss till jobbet lämnar inget avtryck att vakna med. En dröm om att åka buss till jobbet och upptäcka att bussen är ditt kök gör det. Minnet sållar fram det avvikande, och därför ser drömlivet underligare ut i efterhand än det var.

Den som plötsligt tycker sig ha konstiga drömmar varje natt har därför oftast inte fått konstigare drömmar, utan bättre drömminne. Hur det går till står på sidan om att drömma mycket, och var på natten de ligger på sidan om när man drömmer.

Perioder då de blir fler

Intrycket av ovanligt livliga eller underliga drömmar kommer sällan ur ingenting. Det här är de faktorer som brukar ligga bakom, och nästan alla handlar om sömnens form.

  • Splittrad sömn. Många korta uppvaknanden ger många tillfällen att fånga en dröm mitt i, och mitt i är där den är underligast.
  • Feber och sjukdom. Sömnen blir ytligare och drömmarna uppfattas som intensivare.
  • Alkohol, och att sluta med den. Sömnstadierna flyttas om, och de första nätterna utan ger ofta tätare och tydligare drömmar.
  • Sömnbrist som tas igen. Återhämtningsnätter efter en period av för lite sömn kan bli ovanligt drömtäta.
  • Nya läkemedel. Flera sorters preparat påverkar sömnstadierna. Började det i samband med ett nytt är det en fråga för den som skrivit ut det.
  • Intensiva dagar. Flytt, uppbrott, nytt jobb, resa, mycket nytt att sortera. Drömmaterialet är färskt och sömnen lättare.
  • Sena skärmar och starkt innehåll före läggdags. Drömmen arbetar med det senaste den har, och väljer gärna det som väckte en känsla.

Betyder en konstig dröm något?

Drömmar hänger ihop med vaket liv, det är ett av de mest robusta fynden i drömforskningen. Men det är innehållet som hänger ihop, inte underligheten. Att en trappa leder in i ett hav är inget budskap, det är en följd av att ingen höll ihop scenen. Att du var sen, osedd eller jagad i drömmen kan däremot höra samman med något du bär på.

Här går gränsen mellan sajtens två halvor. Den här delen beskriver vad som händer när du sover. Vill du läsa om vad enskilda inslag i en dröm brukar förknippas med finns symboldelen för det, och den som vill påverka sina drömmar inifrån hittar metoderna under klardrömmar.

När du bör söka råd

Konstiga drömmar är i sig ingen anledning att kontakta vården. Ta ändå upp sömnen med vårdcentralen om drömmarna är obehagliga natt efter natt under lång tid, om du börjar dra dig för att somna, om du är påtagligt trött på dagarna trots tillräckligt med sömn, eller om du rör dig kraftigt och slår omkring dig i sömnen.

Sök också råd om det ändrades i samband med ett nytt läkemedel, eller om du snarkar tungt eller har andningsuppehåll i sömnen. Ring 1177 för rådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig. Handlar drömmarna om något du varit med om finns sidan om mardrömmar för den delen.

Drömmar om det här är vanliga och sällan farliga. Återkommer de flera nätter i veckan under en längre tid, eller hänger de ihop med något du bär på i vaket liv, är det en fråga för vården. Ring 1177 för rådgivning, eller 112 om det är akut.

Vanliga frågor

  • Underligheten är en egenskap hos tillståndet, inte ett budskap. Under drömsömnen är de delar av hjärnan som sköter logik, tidsuppfattning och självgranskning nedtonade, medan bild och känsla är påslagna. Resultatet är scener som byggs utan den redaktör som annars hade sagt att det inte går ihop.

  • Nej. Konstiga drömmar hör till normalt drömmande och säger ingenting om hur du mår. Det som ibland är värt att titta på är sömnen runt dem: många uppvaknanden, feber, alkohol eller ett nytt läkemedel kan göra en period ovanligt drömtät.

  • Oftast handlar det om minnet snarare än om drömmarna. Perioder med splittrad sömn ger många tillfällen att fånga drömmar på väg ut ur sömnen, och de du minns är i hög grad de underliga. Lägger sömnen sig till rätta försvinner intrycket av att varje natt är full av dem.

  • Ett vardagligt ord för drömmar som upplevs ovanligt starkt: tydliga bilder, påtagliga känslor och ett innehåll som sitter kvar efter uppvaknandet. Det är ingen egen sorts dröm, utan en dröm som hämtats hem med mer av sig intakt, ofta därför att du vaknade mitt i den.

  • Drömmar hänger ihop med vad du har omkring dig, men underligheten i sig är inte innehåll. Att en hiss leder till ett klassrum säger mer om hur drömmen sattes ihop än om hissen. Vill du läsa om vad enskilda inslag brukar förknippas med finns symboldelen av sajten för det.

Källor till tolkningen

Hobson, J. A., Hoffman, S. A., Helfand, R. & Kostner, D. (1987). Dream bizarreness and the activation-synthesis hypothesis. Human Neurobiology, 6(3), 157-164.Hobson, J. A., Pace-Schott, E. F. & Stickgold, R. (2000). Dreaming and the brain: toward a cognitive neuroscience of conscious states. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 793-842.Maquet, P., Péters, J.-M., Aerts, J. m.fl. (1996). Functional neuroanatomy of human rapid-eye-movement sleep and dreaming. Nature, 383(6596), 163-166.Nir, Y. & Tononi, G. (2010). Dreaming and the brain: from phenomenology to neurophysiology. Trends in Cognitive Sciences, 14(2), 88-100.Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.

Att tyda drömmar är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.

Läs vidare