Varför du minns så få av dina drömmar
Du drömmer varje natt, flera gånger per natt. Det som varierar kraftigt mellan människor är inte hur mycket de drömmer utan hur mycket som finns kvar på morgonen. Dement och Kleitmans klassiska experiment visade grunden: de som väcktes mitt i drömsömnen kunde i regel återge en dröm, medan de som väcktes ur annan sömn sällan kunde det.
Slutsatsen är praktisk. Drömmen behöver ett uppvaknande för att bli ett minne. Sover du igenom en drömperiod finns drömmen aldrig i minnet, hur lång och detaljrik den än var. Den som påstår att hon aldrig drömmer är nästan alltid någon som sällan vaknar nära en dröm.
Till det kommer att drömsömnen ligger tätast i nattens sista tredjedel, vilket Carskadon och Dement beskriver. Chansen att vakna nära en dröm är alltså betydligt större vid sex på morgonen än vid ett på natten. Hur natten är byggd står under REM-sömn, och var i natten drömmarna ligger under när på natten man drömmer.
De första minuterna avgör
Det finns ett kort fönster efter uppvaknandet då drömmen fortfarande går att hämta. Det stängs fort, och det du gör i det fönstret betyder mer än allt annat på den här sidan.
- Rör dig inte och byt inte ställning. Många beskriver att drömmen försvinner i samma sekund de vänder sig om eller sätter sig upp. Ligg kvar som du låg och låt drömmen komma tillbaka av sig själv först.
- Håll ögonen stängda en stund. Rummet, ljuset och dagens första tanke konkurrerar direkt med drömmen. Ge drömmen en halv minut innan du släpper in något annat.
- Börja med känslan. Var det obehagligt, brådskande, sorgligt, märkligt lugnt? Känslan är det som sitter kvar längst, och den drar ofta med sig scenen när du håller fast vid den.
- Ta inte telefonen. Ingenting raderar en dröm lika pålitligt som en skärm. Nyheter, meddelanden och notiser fyller exakt det utrymme drömmen behövde.
- Gå baklänges. Minns du bara slutet, börja där och arbeta bakåt. Drömmar hänger ihop i kedjor, och en scen hämtar ofta upp den som kom före.
Drömdagbok som faktiskt blir skriven
En drömdagbok är inte ett projekt utan en vana, och den dör nästan alltid av samma två skäl: den ligger för långt bort, och ribban är för hög. Båda går att åtgärda.
Lägg den inom armlängd
Block och penna på nattduksbordet, inte i en låda och inte i ett rum du måste gå till. Ska du skriva i telefonen, ha anteckningen öppen och förberedd kvällen innan, annars passerar du inkorgen på vägen dit.
Skriv fult och kort
Tre ord räcker. Hund, grind, rädd. Du skriver inte en text, du sätter krokar att hänga minnet på, och de kan byggas ut vid frukosten. Dagboken ska inte vara läsbar för någon annan.
Skriv i presens och datera
Presens håller scenen närvarande och gör det lättare att fortsätta skriva. Datumet är viktigare än det verkar: det är det som gör dagboken till en serie i stället för en samling lösa berättelser.
Skriv även de tomma morgnarna
En rad som säger att du inte minns någonting hör också hemma i boken. Dels håller det vanan vid liv, dels är de tomma morgnarna ett resultat i sig: utan dem går det inte att säga hur ofta du faktiskt minns något. Det är precis den poängen bakom Hall och Van de Castles arbete, att nedtecknade drömmar i serie går att jämföra medan enstaka minnen inte gör det.
Efter några veckor har du något du inte kan få på något annat sätt: dina egna återkommande personer, platser och teman. Domhoff beskriver hur en längre serie egna drömrapporter speglar det man är upptagen av i vaket liv, och det syns tydligt i en egen dagbok långt innan man hunnit tolka något.
Vanor som ger fler drömmar att minnas
Det här är inga trick, utan förutsättningar. De flyttar inte berg, men de flyttar oddsen.
- Sov tillräckligt länge. Den sista sömntimmen är den mest drömtäta. Kortar du natten är det just den du tar bort, och då finns det mindre att minnas oavsett hur du vaknar.
- Vakna utan att ryckas upp. En skarp väckarklocka och ett direkt uppstigande är det sämsta läget för drömminnet. Ett par minuter innan du måste upp är ofta allt som behövs.
- Bestäm dig kvällen innan. Att säga till sig själv att man vill minnas sin dröm låter som vidskepelse men fungerar rimligen för att det riktar uppmärksamheten direkt vid uppvaknandet, och det är där avgörandet sker.
- Håll jämna tider. Regelbundna sovtider ger en stabilare natt och mer förutsägbara uppvaknanden, vilket ger fler tillfällen att vakna nära en dröm.
- Räkna inte med snabba resultat. De flesta ser skillnad inom ett par veckor, inte ett par dagar. Blir det inget alls efter en månad med dagbok vid sängen är det troligen så din sömn ser ut, och det är ingenting att åtgärda.
Är nätterna i övrigt oroliga, eller är du trött på dagarna trots tillräckligt med sömn, är det sömnen som ska ses över och inte drömminnet. Då hör frågan hemma hos vårdcentralen, och 1177 har råd om sömn.
Vanliga frågor
Du drömmer, men vaknar troligen sällan nära en dröm. Drömmar lagras bara i minnet om du är vaken i eller strax efter dem, och den som sover tungt till väckarklockan och går upp direkt tappar nästan allt. Det är ingen brist och säger ingenting om hur mycket du drömmer.
Kort tid. Drömmen bleknar snabbast under de första minuterna efter uppvaknandet, och det du gör i de minuterna avgör det mesta. Att ligga still och gå igenom drömmen innan du reser dig är det enskilt mest effektiva, och att titta på telefonen är det som mest pålitligt raderar den.
Allt du har, i vilken ordning det kommer. Platser, personer, vad som hände, hur det kändes och vilken bild som var starkast. Känslan är viktigare än händelseförloppet och är ofta det sista som försvinner. Skriv i presens, skriv fult och stryk ingenting, och sätt datum på varje anteckning.
Ja, i den meningen att ett uppvaknande mitt i natten ofta hamnar nära en dröm, särskilt mot morgonen. Men det kostar sömn, och sönderhackad sömn är ett sämre byte än ett par glömda drömmar. Vill du prova, gör det en natt när du kan sova ut efteråt, inte som en vana.
Alkohol gör ofta sömnens senare del orolig, och flera läkemedel påverkar drömsömnen, vilket i sin tur påverkar hur mycket dröm som finns kvar på morgonen. Hur det slår varierar mellan preparat och personer. Frågor om ett läkemedel du tar hör hemma hos den som skrivit ut det, eller hos apotek och 1177.
Källor till tolkningen
Dement, W. & Kleitman, N. (1957). The relation of eye movements during sleep to dream activity. Journal of Experimental Psychology, 53(5), 339-346.Carskadon, M. A. & Dement, W. C. (2011). Normal Human Sleep: An Overview. I Kryger, M., Roth, T. & Dement, W. C. (red.), Principles and Practice of Sleep Medicine, femte upplagan, s. 16-26. Saunders/Elsevier.Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.1177 Vårdguiden. Sömnsvårigheter. 1177.se
Att tyda drömmar är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.