Du siktar, avfyrar eller försöker slå till, men vapnet lyder inte. Avtryckaren klickar tomt, kniven är plötsligt trubbig, eller vapnet försvinner ur handen precis när det behövs som mest. Få vapendrömmar är så plågsamma som den här, eftersom maktlösheten läggs ovanpå ett hot som redan finns.
Drömmen brukar dyka upp i perioder då du saknar det du behöver för att hävda en gräns, ett ord som inte kommer, ett stöd som uteblir, eller ett mod som sviker precis när det krävs. Det handlar sällan om verktyget i sig, utan om känslan av att stå handfallen när det gäller som mest.
Den här drömmen hör nära ihop med en annan vanlig mardrömsbild, den där benen vägrar bära när man försöker springa undan fara. Båda handlar om att kroppen eller redskapet sviker i det ögonblick det borde fungera, och båda brukar spegla utmattning snarare än en verklig brist på förmåga.
Fråga dig var i livet du nyligen känt att verktygen inte räckte till, orden, tiden eller kraften. Drömmen är sällan ett omdöme om din förmåga, snarare en spegling av hur slutkört det känns just nu.