Drömma om du springer men benen bär inte

En variant av drömmen om bli jagad 🏃

Den här varianten har nästan alla drömt någon gång. Du måste springa, du försöker så det knakar, men benen svarar inte. De är tunga, segt rörliga, som om luften var vatten. Du ser jagaren komma närmare men kan inte göra något åt det. Det finns en riktigt enkel biologisk förklaring på den fysiska känslan: under REM-sömnen är dina muskler nästan helt förlamade (sömnatoni) för att du inte ska spela ut dina drömmar. När hjärnan skickar signaler om att springa, svarar inte kroppen, och drömmen översätter det till just den där frustrerande segheten. Psykologiskt är varianten dock en perfekt bild av maktlöshet. Du vill reagera men kan inte. Det kan vara en situation där du känner att alla förväntar sig något av dig men ingen frågar efter hur du mår. En deadline som rullar på trots att du är slut. En roll som krymper dig. Drömmen är mild om man förstår den: den säger att du är utmattad på ett djupare plan än du erkänt. Det fina är att den nästan alltid försvinner när du låter dig själv vara trött på riktigt, när du går och lägger dig istället för att kämpa på, eller ber om hjälp när du vanligtvis skulle bita ihop. Drömmen slutar jaga när du slutar springa i det vakna livet.

Andra varianter av drömmen

Källor

  1. Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Kodningssystemet som gör det möjligt att jämföra drömmars innehåll mellan grupper.
  2. Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Kontinuitetshypotesen: drömmar handlar i huvudsak om det du redan är upptagen av i vaket tillstånd.
  3. Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Hur mardrömmar uppstår när nattlig känsloreglering inte fungerar.
  4. Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Hotsimuleringsteorin, en förklaring till varför obehagliga drömteman är så vanliga.
  5. Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Idéhistorisk grund för avsnittet om psykoanalytisk tolkning. Läses som teori, inte som evidens.
  6. Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.Grunden för arketypavsnittet. Samma förbehåll som för Freud.

Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.

Drömtydning

Lär dig tolka dina egna drömmar

Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.

Så tolkar du en dröm →