Drömma om flyger mot en specifik plats eller person

En variant av drömmen om flyga 🕊️

I den här varianten är flygandet inte ett svävande över landskapet. Det är målmedvetet. Du vet exakt vart du är på väg, till ett specifikt hus, en specifik person, en plats du kanske inte varit på men som drömmen vet. Ibland är det någon du saknar, ibland någon du inte träffat än, ibland en plats ur ditt förflutna. Drömmen är en av de mest direkta flyga-drömmarna. Den är en bild av längtan. Hjärnan använder flygandet som symbol för att längtan är ren, den har inga hinder, den rör sig rakt mot målet. Det är ofta en dröm värd att ta på allvar. Inte bokstavligt (du måste inte ringa personen eller boka biljett), men som signal: något i dig dras tydligt mot något bestämt. Jung kallade det för en riktningsdröm. När hjärnan använder så mycket energi på att skapa en specifik destination är det sällan tillfälligt. Det finns en sanning där värd att sitta med. Ibland är det en person du behöver försona dig med. Ibland en plats du behöver återvända till. Ibland en dröm (i vaken mening) du skjutit undan och som drömmen nu visar dig. Det är också en av få drömmar där det konkreta innehållet ofta pekar på det verkliga svaret. Skriv ner platsen, personen, riktningen. Fundera på vad den står för i ditt liv just nu. Det brukar finnas en förvånansvärt ärlig ledtråd där.

← Tillbaka till drömma om flyga

Andra varianter av drömmen

Källor

  1. Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Kodningssystemet som gör det möjligt att jämföra drömmars innehåll mellan grupper.
  2. Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Kontinuitetshypotesen: drömmar handlar i huvudsak om det du redan är upptagen av i vaket tillstånd.
  3. Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Hur mardrömmar uppstår när nattlig känsloreglering inte fungerar.
  4. Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Hotsimuleringsteorin, en förklaring till varför obehagliga drömteman är så vanliga.
  5. Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Idéhistorisk grund för avsnittet om psykoanalytisk tolkning. Läses som teori, inte som evidens.
  6. Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.Grunden för arketypavsnittet. Samma förbehåll som för Freud.

Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.

Drömtydning

Lär dig tolka dina egna drömmar

Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.

Så tolkar du en dröm →