Du ser den på avstånd, kanske på nära håll, och väntar dig en reaktion som aldrig kommer. Tigern fortsätter gå, uppslukad av sitt eget ärende, och registrerar dig knappt. Ingen fara, men heller ingen kontakt. Den här varianten skiljer sig från både jaktdrömmen och den iakttagande tigern genom att den helt saknar riktning mot dig. Där de andra varianterna på ett eller annat sätt handlar om dig, hot, granskning, kontroll, handlar den här om att inte vara mittpunkten alls. Drömmen kommer ofta i perioder när man väntar på ett erkännande som dröjer: en chef som inte kommenterar en insats, en förälder upptagen med sitt eget liv, en person vars respekt man länge sökt utan att få den bekräftad. Obehaget i drömmen sitter sällan i rädsla utan i en sorts osynlighet, känslan av att stå bredvid något stort och mäktigt som helt enkelt inte bryr sig om dig. Det kan också läsas mer neutralt: som en påminnelse om att all makt i ditt liv inte handlar om dig, och att du inte behöver bekräftelse från varje stark kraft du möter för att gå vidare i ditt eget liv. Frågan värd att ställa är om du väntat på ett godkännande som aldrig var ämnat att komma.
Drömma om tiger som går förbi utan att bry sig
En variant av drömmen om tiger
Andra varianter av drömmen
- Tigern jagar dig genom vegetationenTigern är efter dig i tät undervegetation och du hör den knappt förrän den redan är nära. En dröm om ett hot som rör sig dolt snarare än öppet.
- En tiger instängd bakom gallerTigern sitter bakom galler och rör sig inte fritt. En bild av kraft, ilska eller lust som hålls tillbaka, inte en tiger som gjorts ofarlig.
- En tiger som ligger stilla och tittarTigern rör sig inte alls. Den ligger och betraktar dig utan att anfalla eller fly, en dröm om kraft som iakttar snarare än agerar direkt mot dig.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →