Drömma om tappar tänder framför andra

En variant av drömmen om tänder 🦷

Den här varianten är bland de mest plågsamma. Du är på ett möte, på en middag, håller ett tal, och plötsligt känner du en tand lossna. Du försöker dölja det, men fler följer efter. Folk tittar. Någon rycker till. Du förstår att alla ser det som är på väg att hända och du kan inte stoppa det. Det som gör drömmen så specifik är publiken. Det är inte förlusten i sig som är problemet, det är att den sker framför andra. Drömmen hör ihop med social ångest, framförallt i situationer där du känner att din plats inte är självklar: en ny jobbroll, ett nytt umgänge, en presentation där mycket står på spel. Språket i drömmen är väldigt träffsäkert. På svenska säger vi "tappa ansiktet" när vi förödmjukas offentligt, och drömmen bokstavliggör exakt det. Den engelska varianten "losing face" finns i princip alla språk, vilket drömforskaren Anna-Karin Brottare menar antyder att kopplingen mellan tänder och social status är lika gammal som språket självt. Om du får drömmen återkommande, leta efter ett specifikt sammanhang där du känner dig bedömd. Det är nästan alltid just det sammanhanget, inte livet i stort, som drömmen handlar om. När du fixar relationen till det, försvinner drömmen.

Andra varianter av drömmen

Källor

  1. Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Kodningssystemet som gör det möjligt att jämföra drömmars innehåll mellan grupper.
  2. Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Kontinuitetshypotesen: drömmar handlar i huvudsak om det du redan är upptagen av i vaket tillstånd.
  3. Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Hur mardrömmar uppstår när nattlig känsloreglering inte fungerar.
  4. Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Hotsimuleringsteorin, en förklaring till varför obehagliga drömteman är så vanliga.
  5. Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Idéhistorisk grund för avsnittet om psykoanalytisk tolkning. Läses som teori, inte som evidens.
  6. Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.Grunden för arketypavsnittet. Samma förbehåll som för Freud.

Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.

Drömtydning

Lär dig tolka dina egna drömmar

Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.

Så tolkar du en dröm →