Drömma om du drar ut tänderna själv

En variant av drömmen om tänder 🦷

Här är drömmen annorlunda: du står vid spegeln, känner en tand som sitter löst, och drar. Ibland gör det ont, ibland inte alls. Ofta fortsätter du dra ut fler, nästan besatt, tills munnen är tom. Det är en obehagligt målmedveten handling. Den här varianten är ovanligare och pekar åt ett annat håll än den passiva. Istället för kontrollförlust handlar den om att du försöker ta kontroll på ett sätt som skadar dig själv. Du tar tag i saken, men på fel sätt. Det kan vara att du sliter ut dig i ett projekt som redan är kört, tvingar fram ett slut på en relation innan den hunnit andas, eller river upp något för att få lugn i stället för att sitta med obehaget. Jung skulle kalla det för en skuggreaktion: en del av dig föredrar att orsaka smärtan själv framför att vänta på att den drabbar dig. Det ger illusionen av makt, men priset är högt. Om du får den här drömmen, fråga dig var i livet du just nu väljer den svåra, snabba vägen av ren otålighet. Ibland är det rätt beslut, men oftare är det värt att vänta en natt till innan du river ner något du inte kan sätta ihop igen.

Andra varianter av drömmen

Källor

  1. Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Kodningssystemet som gör det möjligt att jämföra drömmars innehåll mellan grupper.
  2. Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Kontinuitetshypotesen: drömmar handlar i huvudsak om det du redan är upptagen av i vaket tillstånd.
  3. Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Hur mardrömmar uppstår när nattlig känsloreglering inte fungerar.
  4. Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Hotsimuleringsteorin, en förklaring till varför obehagliga drömteman är så vanliga.
  5. Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Idéhistorisk grund för avsnittet om psykoanalytisk tolkning. Läses som teori, inte som evidens.
  6. Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.Grunden för arketypavsnittet. Samma förbehåll som för Freud.

Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.

Drömtydning

Lär dig tolka dina egna drömmar

Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.

Så tolkar du en dröm →