Ringen färgar fingret grönt. Tackan visar sig vara målad trä. Kedjan smälter för nära ett stearinljus och avslöjar sig som något helt annat. Känslan är av att ha blivit lurad, ibland med en skamsen underton, som om du borde ha sett det tidigare. Falskt guld hör till drömmarnas mer sofistikerade bilder av äkthet. Det pekar sällan mot smycket i sig och nästan alltid mot något i vaket liv som ser värdefullt ut men inte håller för en närmare granskning. Det kan vara en komplimang du fått men aldrig riktigt trott på. Det kan vara en position eller en titel du bär utan att känna dig kvalificerad för den. Det kan vara en relation som glänser utåt men känns tom när ingen annan ser på. Om det var du som gav bort det falska guldet i drömmen pekar bilden mot en känsla av att presentera ett värde du själv inte tror på, en bedragarkänsla i sin renaste form. Om det var du som fick det falska guldet handlar drömmen om något du litat på som nu behöver omprövas, ett löfte, ett omdöme, en relation. I båda fallen ber drömmen dig skrapa på ytan innan du bygger vidare. Det som verkligen håller behöver inte vara rädd för granskningen. Det som bara glimmar gör det.
Drömma om guldet visar sig vara falskt
En variant av drömmen om guld
Andra varianter av drömmen
- Du hittar guld du inte väntat digEn oväntad upptäckt, en klump eller tacka som glimmar i jorden eller vattnet. Bild av en tillgång eller sanning om dig själv som funnits där hela tiden.
- Du ärver guld av någon i familjenGuld som läggs i din hand av en förälder eller släkting, ofta någon som redan är borta. Bild av arv, ansvar och det som lämnas efter en person till dig.
- Du bär ett tungt guldsmyckeEtt halsband eller armband som känns tyngre än det borde, runt hals eller handled. Bild av ansvaret och medvetenheten som följer med ett värde du redan äger och bär synligt.
Källor till tolkningen
Hall, C. S. & Van de Castle, R. L. (1966). The Content Analysis of Dreams. Appleton-Century-Crofts.Domhoff, G. W. (2003). The Scientific Study of Dreams. American Psychological Association.Nielsen, T. & Levin, R. (2007). Nightmares: A new neurocognitive model. Sleep Medicine Reviews, 11(4), 295-310.Revonsuo, A. (2000). The reinterpretation of dreams. Behavioral and Brain Sciences, 23(6), 877-901.Freud, S. (1900). Die Traumdeutung.Jung, C. G. (1964). Man and His Symbols. Aldus Books.
Drömtydning är inte vård. Innehållet på sajten är allmän information och ersätter inte kontakt med läkare eller psykolog.
Lär dig tolka dina egna drömmar
Metoden i fem steg, vad forskningen faktiskt vet och de fyra tolkningsskolorna, med källor, för dig som vill förstå och inte bara slå upp.
Så tolkar du en dröm →