Drömma om missa tåget

En variant av drömmen om komma för sent

En tom tågperrong

Den här varianten är så pass vanlig att den blivit närmast arketypisk. Man springer, man ser tåget, och precis när man är framme stängs dörrarna och tåget glider iväg. Ibland kan man se passagerarna genom rutorna, ibland är det folk man känner.

Tåget som symbol representerar ett livsval, en möjlighet eller ett tidsfönster. Att missa det är en stark bild av att vara ett steg för sen i en process som man velat vara del av. Det kan handla om ett jobb man inte sökte, en relation man inte vågade inleda eller ett projekt man aldrig startade.

Det intressanta är vad som händer sedan. Ger man upp och lämnar perrongen? Väntar man på nästa tåg? Springer man vidare till en annan perrong? Reaktionen i drömmen speglar den inre strategin inför missade chanser och motgångar i det vakna livet.

De som drömde om komma för sent drömde också ofta om

Så har andra drömt det

  • I drömmen stod jag med biljetten i handen på en utomhusstation och väntade på mitt tåg. Sedan var jag på väg in på ett annat tåg med en stilig man i brun kostym. Jag visste vad jag gjorde. Jag hade missat mitt tåg och tog ett annat med mannen.

  • Jag var på en tågstation i New York med mamma och två kompisar. Mamma och jag missade första tåget, men killarna hann med. Sedan hörde jag ett utrop om att tåget bytt spår. Jag sa åt mamma att åka med dem medan jag plockade upp hennes väska. Tåget gick precis när jag kom springande.

  • Jag var på väg till ett tryckeri för att söka jobb. Jag missade tåget, för jag hittade inte perrongen. Jag gick på spåren och passerade några ödlor som åt upp varandra. En som såg ut att äta en annan ödla åt i själva verket sig själv.

Ur Sleep and Dream Database (Zenodo 11662064), CC BY 4.0. Översatt från engelska, förkortad och bearbetad.

Dela din dröm!

Skriv ner den innan den bleknar – och låt någon annan känna igen sig. Vi läser drömmen innan den publiceras, och sparar ingenting om dig.

Källor: Hall & Van de Castle (1966), Freud (1900), Jung (1964), Revonsuo (2000), Domhoff (2003) samt Nielsen & Levin (2007).

Observera: Drömtydning är inte vård och ersätter inte rådgivning från läkare eller psykolog.